Så passande!
Tillbaka
Så är det officiellt.. Skola igen. Jag tröttnade fantastiskt snabbt måste jag säga. Speciellt när jag insåg hur mycket jag har på kort tid nu. Hur mycket som jag borde sitta och plugga, t.ex. nu. Men det låter så rysligt och fasligt tråkigt att jag hellre sätter mig här en stund. Tänkte sitta och typ skriva med folk en stund, men det fanns inte riktigt någon att prata med. Så jag ska nog ta ett bad och sedan försöka plugga lite igen. Kanske slänga ihop något sött att äta. Känns lite halvt ovärt, men ändå.
Hela dagen var rätt så ovärd. Inte helt, men övergripande. Vädret är underbart i alla fall, och solen skiner länge. Imorgon blir det språk, språk och språk. Lite mer språk, och just det språk. Jag gråter lite inombords när jag inser att jag har ett tal att skriva, ett spanska arbete att skriva, en film på spanska att filma, en pjäs att lära mig alla repliker till och en massa annat. Helst så snabbt som möjligt. Och förresten, ett jobb vore bra. Jag tror jag lägger mig och ruttnar bort någonstans. Det är nog lika bra. Kan ju bara falla ihop och dö. Kanske borde göra det demonstrativt på någon av skolans alla miljoner trappsteg. För att visa att det inte är okej!
Hela dagen var rätt så ovärd. Inte helt, men övergripande. Vädret är underbart i alla fall, och solen skiner länge. Imorgon blir det språk, språk och språk. Lite mer språk, och just det språk. Jag gråter lite inombords när jag inser att jag har ett tal att skriva, ett spanska arbete att skriva, en film på spanska att filma, en pjäs att lära mig alla repliker till och en massa annat. Helst så snabbt som möjligt. Och förresten, ett jobb vore bra. Jag tror jag lägger mig och ruttnar bort någonstans. Det är nog lika bra. Kan ju bara falla ihop och dö. Kanske borde göra det demonstrativt på någon av skolans alla miljoner trappsteg. För att visa att det inte är okej!
Yes...
.. måste ju bara få säga det.. För jag hade iaf fått ett sms. Så jag är inte helt oönskad!
Måste samla styrka att skriva om resten av mina drömmar. Och sedan kanske jag har tillräckligt med styrka och Mod för att kunna skriva spanska...
Måste samla styrka att skriva om resten av mina drömmar. Och sedan kanske jag har tillräckligt med styrka och Mod för att kunna skriva spanska...
Ångest
Allt i skolan lyckas verkligen ge mig ÅNGEST. Det värsta är att jag just har haft lov, och jag vet att jag borde ha pluggat en massa på lovet. Eller det är inte ens så mycket som jag hade behövt göra, men jag har gjort NADA. Okej jag har varit med kompisar, sovit extra länge och slappat i allmänhet. Och jag sitter hellre här och reflekterar drömmar än att plugga typ spanska, som jag har mest behov av att plugga. Tror visserligen att jag ska hämta min mobil, se om någon saknat mig den här morgonen. Haha, morgon... klockan är ett...
Drömmar
Jag har drömt så otroligt mycket de här senaste dagarna. Det har kanske något med hur mycket jag sover att göra... Eftersom jag typ i förrgår gick och la mig vid elva och klev upp vid tolv.
För flera dagar sedan drömde jag hela natten om att jag typ behövde fly. Men jag blev irriterad på mig själv för att jag hade ju faktiskt slutat rymma i drömmar..!!
Just då befann jag mig i ett enormt hus tillsammans med typ min familj/släkt, medan en grupp av fiender skulle attackera oss. I början var min fokus på att förklara för den äldste i "våran klan" (typ min morfar) att det fanns en flyktväg, som man inte ens kunde se utifrån. För den fanns om man flyttade på någonting i golvet. Man var tvungen att veta att det fanns för att kunna hitta den. Och om fienden skulle hitta vägen så skulle vi i alla fall ha ett försprång.
Jag tror att jag fick en lyckoamulett av min morfar, och sedan gick jag och min bror ut och typ dödade några fiender som var ute och smög kring huset, och så tog vi deras amuletter. Det var vid det här laget som jag insåg att jag var trött på att rymma. Att jag faktiskt hade insett i tidigare drömmar att om jag stannar kvar så brukar allt bli bra. Så jag tog mig en till lyckoamulett, ett svärd i min högra hand och en typ stav eller nåt i den högra och gick upp på taket och inväntade fienden. Från att ha varit svagt solljus, blev det natt och jättemörkt. Och på ett hustak längre bort radade fienden upp sig. Sen var det ett krigsstystem som jag inte riktigt förstod, som att vi spelade ett konstigt spel. Först fick jag göra mitt slag, och sedan fick de och sedan jag igen... Men jag vann snabbt och enkelt, jag fylldes av styrka, mod och lycka över att jag hade klarat det jobbiga.
Senare samma natt drömde jag fortfarande att jag rymde. Den här gången var det mer andra världskriget känsla, eftersom att jag först skulle ner i en dold tunnel uunder jorden. Kom till något litet rum, där det låg massa kuddar och barnböcker som visade hur barn hade rymt den här vägen också. Om de lyckats ta sig förbi obemärkt det vill säga.
Det man behövde göra var att flytta på först några kuddar och sedan genom plankorna flytta på någon plywood-skiva och sedan hoppa ner, för att sedan fortsätta flykten. Det fanns en telefon där, jag vet inte om det var jag som ringde, eller om det var telefonen som ringde, men jag pratade i den med mamma, som fortfarande var "ovanjord" så att säga. De andra skulle också komma snart, men det tar tid att komma till vart jag var. Och det är inte säkert att alla klarar den vägen.
Sen hoppade jag ner förbi plankorna och allt det, hamnade i något typ ljust rum som att jag plötsligt var utomlands. Ett semesterland med alla de sedvanliga små turistbodar men det var steniga fina vägar med vatten lite överallt. Som att man vore i Venedig, eller så.
Det var en natts dröm. Jag ska fortsätta skriva om andra nätter. Men jag tänkte att det nog är bäst att dela upp dem i olika inlägg, Annars kommer man aldrig orka läsa!
För flera dagar sedan drömde jag hela natten om att jag typ behövde fly. Men jag blev irriterad på mig själv för att jag hade ju faktiskt slutat rymma i drömmar..!!
Just då befann jag mig i ett enormt hus tillsammans med typ min familj/släkt, medan en grupp av fiender skulle attackera oss. I början var min fokus på att förklara för den äldste i "våran klan" (typ min morfar) att det fanns en flyktväg, som man inte ens kunde se utifrån. För den fanns om man flyttade på någonting i golvet. Man var tvungen att veta att det fanns för att kunna hitta den. Och om fienden skulle hitta vägen så skulle vi i alla fall ha ett försprång.
Jag tror att jag fick en lyckoamulett av min morfar, och sedan gick jag och min bror ut och typ dödade några fiender som var ute och smög kring huset, och så tog vi deras amuletter. Det var vid det här laget som jag insåg att jag var trött på att rymma. Att jag faktiskt hade insett i tidigare drömmar att om jag stannar kvar så brukar allt bli bra. Så jag tog mig en till lyckoamulett, ett svärd i min högra hand och en typ stav eller nåt i den högra och gick upp på taket och inväntade fienden. Från att ha varit svagt solljus, blev det natt och jättemörkt. Och på ett hustak längre bort radade fienden upp sig. Sen var det ett krigsstystem som jag inte riktigt förstod, som att vi spelade ett konstigt spel. Först fick jag göra mitt slag, och sedan fick de och sedan jag igen... Men jag vann snabbt och enkelt, jag fylldes av styrka, mod och lycka över att jag hade klarat det jobbiga.
Senare samma natt drömde jag fortfarande att jag rymde. Den här gången var det mer andra världskriget känsla, eftersom att jag först skulle ner i en dold tunnel uunder jorden. Kom till något litet rum, där det låg massa kuddar och barnböcker som visade hur barn hade rymt den här vägen också. Om de lyckats ta sig förbi obemärkt det vill säga.
Det man behövde göra var att flytta på först några kuddar och sedan genom plankorna flytta på någon plywood-skiva och sedan hoppa ner, för att sedan fortsätta flykten. Det fanns en telefon där, jag vet inte om det var jag som ringde, eller om det var telefonen som ringde, men jag pratade i den med mamma, som fortfarande var "ovanjord" så att säga. De andra skulle också komma snart, men det tar tid att komma till vart jag var. Och det är inte säkert att alla klarar den vägen.
Sen hoppade jag ner förbi plankorna och allt det, hamnade i något typ ljust rum som att jag plötsligt var utomlands. Ett semesterland med alla de sedvanliga små turistbodar men det var steniga fina vägar med vatten lite överallt. Som att man vore i Venedig, eller så.
Det var en natts dröm. Jag ska fortsätta skriva om andra nätter. Men jag tänkte att det nog är bäst att dela upp dem i olika inlägg, Annars kommer man aldrig orka läsa!
Hogan Knows Best...
... är typ ett av de bästa programmen på TV. Jag menar det är fantastiskt undehållande, samtidigt som att det ibland har en tough av filmen the Wrestler. UNDERBART!
Prioritet numero uno
Jobb, jobb, JOBB!
Det är verkligen vad jag måste skaffa. Men jag är ju så slapp, så jag försöker ju aldrig skaffa det... vilket inte håller! Nu måste jag ta tag i det, skriva ut mitt CV och börja typ slänga det omkring mig. Gå in överallt och säga: Hej jag undrar om ni har lediga jobb här!
Vi får se hur det kommer att gå. Med min attityd kan jag bara hoppas att det går bra. Eller att jag ändrar på attityden, det vore ju bäst.
Det är verkligen vad jag måste skaffa. Men jag är ju så slapp, så jag försöker ju aldrig skaffa det... vilket inte håller! Nu måste jag ta tag i det, skriva ut mitt CV och börja typ slänga det omkring mig. Gå in överallt och säga: Hej jag undrar om ni har lediga jobb här!
Vi får se hur det kommer att gå. Med min attityd kan jag bara hoppas att det går bra. Eller att jag ändrar på attityden, det vore ju bäst.
Det var bättre förr
Det är en dålig video, men å andra sidan. Jag tror INTE att man vill se mer av Ricky Martin än den här riktigt fula bilden. Sååå... varför lägger jag upp videon? För att den här låten känns verkligen som sommar i Rålis för mig. Typ Amelie 4 år leker på en strand, och det är varmt och mycket folk och alla är glada.
Drömmar
Drömde i natt om två lejon som försökte attackera mig, men jag fick hjälp av en elefant som jag fick rida på. Den beskyddade mig.
Innan jag ens hunnit kliva upp ur sängen kollade jag i min drömbok vad det stod för. Lejon står i allmänhet för mod, styrka och vishet. Djurens konung och hela grejen. Manlighet och allt annat. "Drömmar om lejon som attackerar står för instinktiva reaktioner som vill träda fram, såsom vrede, ångest, aggression, men också rädsla för dess känslor och för hur okontrollerbara de är. Det kan också handla om undertryckt behov av kärlek som inte får utlopp och som kan förvandlas till aggressivitet."
Elefanter å sin sida står för lite liknande saker, styrka, visdom men även godhet, långt liv och gott minne. Det kan handla om att tämja olika känslor.
Det känns som att denna korta sekvens i en av min natts drömmar kan tolkas väldigt mycket. Man kan gå in väldigt djupgående och allt sånt. Om alla känslor som mina inre lejon står för som vill släppas ut, men hur jag bemästrar elefanten att hålla dessa i schack. För jag vet sedan innan att jag aldrig släpper ut ilska. Jag blir nästan aldrig riktigt arg, och när jag blir det så gör jag inget åt det. Håller det bara inne tills det går över.
Så frågan är kanske nu bara vad det här innebär? Det kanske bara innebär det jag redan visste, eller så kan det ju vara så att något har förändrats. Att jag nu har bearbetat något. Jag vet inte riktigt. Men ibland så behöver man ju inte heller ta det så allvarligt det här med drömmar. Jag menar, jag drömde även att programledaren Carina Berg som är gift med Kristian Luuk var med i ett program och att hon var hög hela tiden.
Innan jag ens hunnit kliva upp ur sängen kollade jag i min drömbok vad det stod för. Lejon står i allmänhet för mod, styrka och vishet. Djurens konung och hela grejen. Manlighet och allt annat. "Drömmar om lejon som attackerar står för instinktiva reaktioner som vill träda fram, såsom vrede, ångest, aggression, men också rädsla för dess känslor och för hur okontrollerbara de är. Det kan också handla om undertryckt behov av kärlek som inte får utlopp och som kan förvandlas till aggressivitet."
Elefanter å sin sida står för lite liknande saker, styrka, visdom men även godhet, långt liv och gott minne. Det kan handla om att tämja olika känslor.
Det känns som att denna korta sekvens i en av min natts drömmar kan tolkas väldigt mycket. Man kan gå in väldigt djupgående och allt sånt. Om alla känslor som mina inre lejon står för som vill släppas ut, men hur jag bemästrar elefanten att hålla dessa i schack. För jag vet sedan innan att jag aldrig släpper ut ilska. Jag blir nästan aldrig riktigt arg, och när jag blir det så gör jag inget åt det. Håller det bara inne tills det går över.
Så frågan är kanske nu bara vad det här innebär? Det kanske bara innebär det jag redan visste, eller så kan det ju vara så att något har förändrats. Att jag nu har bearbetat något. Jag vet inte riktigt. Men ibland så behöver man ju inte heller ta det så allvarligt det här med drömmar. Jag menar, jag drömde även att programledaren Carina Berg som är gift med Kristian Luuk var med i ett program och att hon var hög hela tiden.
Sommar?!
För bara några veckor sedan var det snö, is och slask. Nu är det helt fantastiskt! Solen skiner som om det vore sommar, klarblå himmel och blommorna blommor i trädgården! Vad mer kan man egentligen begära?!
Kanske lite bra musik? Men oj, det har jag ju redan. Så jag har väl inget mer att begära då. Lite tråkigt dock.
Äh, jag hittar säkert något att "klaga" på. Något som fattas! Även om det är lönlöst liksom. Hur som helst tror jag att jag ska spendera resten av dagen med att läsa något roligt, och bara njuta av lovet. Spenderade förmiddagen med att läsa om slavhandeln, får väl spendera resten av dagen med kungliga älskarinnor.
Kanske lite bra musik? Men oj, det har jag ju redan. Så jag har väl inget mer att begära då. Lite tråkigt dock.
Äh, jag hittar säkert något att "klaga" på. Något som fattas! Även om det är lönlöst liksom. Hur som helst tror jag att jag ska spendera resten av dagen med att läsa något roligt, och bara njuta av lovet. Spenderade förmiddagen med att läsa om slavhandeln, får väl spendera resten av dagen med kungliga älskarinnor.
Isdans
Det här är min nya hobby, att titta på isdans på youtube. Och det här är mitt favoritpar, Meryl Davis och Charlie White.
Så tryck på HQ knappen, titta och sista av allt, glöm inte, njut!
Måndag igen
Idag klippte jag mig, det blev egentligen mycket kortare än jag tänkt och jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Men vi får se vad jag tycker imorgon, när jag vant mig.
Det finns säkert tusen andra saker jag borde göra, men om det är fint väder imorgon så skiter jag i allt och chillar istället!
Det finns säkert tusen andra saker jag borde göra, men om det är fint väder imorgon så skiter jag i allt och chillar istället!
ääääääääääääääntliiigeeeen
Så mycket har hänt på sistone, hinner inte ens skriva en bråkdel! Sen sist har jag väl haft kris med skolan i vad som kändes som tusen dagar. Jag har umgåtts med goda vänner, haft många goda skratt och allmänt varit otroligt lycklig över att det äääntligen är lov!
Dessutom måste jag känna mig lite stolt över att jag faktiskt också ÄNTLIGEN har fattat hur man fixar layouten på den här jävla bloggen. Tack gode gud för att jag tydligen inte hade något bättre för mig den här eftermiddagen/kvällen.
Dessutom måste jag känna mig lite stolt över att jag faktiskt också ÄNTLIGEN har fattat hur man fixar layouten på den här jävla bloggen. Tack gode gud för att jag tydligen inte hade något bättre för mig den här eftermiddagen/kvällen.
215446362
Jag hade funderat på att dedikera ett inlägg till Earth Hour, men så kom jag på att jag hatar sånt. Att man ska sitta och tycka att man är lite bättre bara för att man gör något sådant. Eller som att man har ett rosa band, som sitter på jackan för att folk ska se att man faktiskt gör något. Som: Hej, jag stöder bröstcancerforskning, vad gör du?
Jag gör hellre saker utan att folk ser. Bara för att jag anser att det är en bra sak. Jag ger hellre bort en hundralapp till bröstcancerforskning utan att få ett rosa band, än att ge tjugo kronor, eller vad det kostar för att stödja forskningen och få ett band som bevis för det.
Men nu är jag väl säkert orättvis.
Poängen är i alla fall, att så länge jag vet att det jag gjort något som kanske gör skillnad så spelar det väl ingen roll om hela världen vet det, eller inte. Jag gör det ju inte för att få något himla pris. Om jag släcker mina lampor så är det för miljön.
Jag gör hellre saker utan att folk ser. Bara för att jag anser att det är en bra sak. Jag ger hellre bort en hundralapp till bröstcancerforskning utan att få ett rosa band, än att ge tjugo kronor, eller vad det kostar för att stödja forskningen och få ett band som bevis för det.
Men nu är jag väl säkert orättvis.
Poängen är i alla fall, att så länge jag vet att det jag gjort något som kanske gör skillnad så spelar det väl ingen roll om hela världen vet det, eller inte. Jag gör det ju inte för att få något himla pris. Om jag släcker mina lampor så är det för miljön.
You may say I'm a dreamer...
...but I'm not the only one
20 mars
Jag har redan sagt grattis till Alice, men grattis igen om du läser det här :D
Jag ska väl kanske säga grattis till pappa också, men jag kommer inte att prata med honom idag. Eller någon annan dag för den delen heller. Grattis idag blir du 37.
Tredje gången gillt?
Min stackars dator, våldtagen. Massa virus, en massa säkerhetsprogram. Så naken och så utblottad. Jag vill inte lämna dig ensam.
Shoes
Det känns som att jag krymper. Som att jag blir mindre och mindre för varje dag. Snart kanske jag inte syns längre. Vågar inte göra något, för då kanske någon inte tycker om mig, eller tycker att jag gör fel, eller så kanske någon tycker att jag har fel, eller...
Jag är bra på det där med ursäkter, åt någon annan dvs. För mig själv kan jag inte ursäkta för fem öre. Jag tar gärna på mig allt ansvar, alla skyldigheter bara någon tycker om mig. Förlåter mig och tycker att jag är bra. Det är ju inte hållbart. Suck Amelie! Men jag vill ju bara att alla ska vara glada, det gör mig glad. Och jag vill inte lämna någon av mina sorger på någon annan. Så jag behåller dem för mig själv. Kapslar in dem långt in i min själ. Där de gror och blir tunga. Fast de saker jag blir ledsen för är oftast ingenting, så ibland är det kanske lika bra att jag inte säger något.
Livet blir vad man gör det till! Så nu tänker jag stryka ett streck över allt, och skratta lite. Skratt förlänger tydligen livet.
Jag är bra på det där med ursäkter, åt någon annan dvs. För mig själv kan jag inte ursäkta för fem öre. Jag tar gärna på mig allt ansvar, alla skyldigheter bara någon tycker om mig. Förlåter mig och tycker att jag är bra. Det är ju inte hållbart. Suck Amelie! Men jag vill ju bara att alla ska vara glada, det gör mig glad. Och jag vill inte lämna någon av mina sorger på någon annan. Så jag behåller dem för mig själv. Kapslar in dem långt in i min själ. Där de gror och blir tunga. Fast de saker jag blir ledsen för är oftast ingenting, så ibland är det kanske lika bra att jag inte säger något.
Livet blir vad man gör det till! Så nu tänker jag stryka ett streck över allt, och skratta lite. Skratt förlänger tydligen livet.
God Morgon
Eller vad man ska säga. Det är inte riktigt morgon, och jag känner mig seg. Jag behöver göra något idag. Orkar inte sitta hemma ännu en dag.
-
Jag är så trött på att inte göra något. Jag är trött på att vara ensam. Snart går jag ju under.
