Darling Nikki

Det går bättre nu. Har börjat plugga lite till skolan, sitter inte riktigt lika mycket vid datorn. Okej det har gått en dag. Och ja, jag har suttit här sedan 21.00 nu. Men ändå!

Hjälp

Jag behöver verkligen hjälp. Eller jag tror det. Men jag vet inte hur man ber om hjälp. Jag ber aldrig om hjälp. För envis, för stolt eller något.

Snälla, jag vill bara veta hur.

Men annars går det över. Känslorna försvinner, och plötsligt är allt över. Och jag behöver inte hjälp längre. Men då blir det ju värre nästa gång istället.

Kärlek så komplicerat

Varje person som är förälskad verkar ha det så komplicerat. Å ena sidan så känns det väldigt skönt att inte vara där själv, men samtidigt, man vill ju inte vara ensam resten av livet heller! Och jag vill tro att det är värt det. Att visst det blir många problem, men samtidigt så många positiva saker också. Självklart är det så, annars skulle det inte vara en sådan stor grej. Men jag ska nog njuta ett tag till av det lätta och bekymmerslösa. Se det som är fördelen med att inte behöva bry sig om någon annan. Att få ta hand om sig själv, älska sig själv. Så sedan när jag träffar någon kommer jag inse hur bra det är också.

Jag inser hur jag låter, brukar vara lite negativ och så egentligen. Lite pessimistisk, men kanske är jag mer optimistisk nu. Det vore allt bra trevligt!


*****

Jag undrar varför jag inte bara kan plugga... Varför kan jag inte bara ta den lilla tid det tar och bara göra det?! Det är så otroligt frustrerande!

Idag nådde jag en ny punkt. Jag brydde mig inte. Två prov idag, två prov jag inte pluggat till. Historiaprovet gjorde jag i alla fall, och det gick nog okej åtminstone. Men spanskaprovet kunde jag inte göra, istället ska jag få göra det om typ två veckor eller något istället. Borde jag inte nu känna någon slags vändning? Som att "shiit, det var ju inte det här jag ville". Tydligen inte. Istället gick jag omkring som i en bubbla, inåtvänd och försökte hitta något roligare. Jag gick på alla mina lektioner, men jag var inte närvarande.

Kom fram till att jag vill prova att en vecka bara göra det jag känner för. Göra precis det jag vill, när jag vill det! Inte bry mig om något annat liksom. Jag måste, annars går jag under. Annars kan någon lika gärna bara skjuta mig. Här och nu. Snälla.

Lycka till

- eller så kan jag hälsa hem redan nu. Slänga in handduken.

Förlåt, det har jag redan gjort.

Hejdå studier. Åt helvete med dem.

Så långt bort att jag inte ser dem längre, de har lämnat kartan.

Handsome Furs - Evangeline


Dagens i-lands problem

Livet är himla komplicerat ibland. Vad ska man prioritera? Egentligen borde man göra en massa olika saker, men ibland så vill man ju göra något helt annat.

Jag känner att min taktik att bara göra sånt som jag måste göra, och annars göra saker som jag känner för att göra, för tillfället liksom, att den taktiken inte riktigt håller längre. Att nu måste jag banne mig göra lite mer! Anstränga mig lite mer.

Problemet: Jag vill inte plugga mer till skolan, jag orkar inte anstränga mig för att skaffa ett jobb och så vidare...

Egentligen är det ju inte ett problem, för om det känns så jobbigt, så gör det inte då! Men jag vill så klart ha pengar, och bra betyg i skolan...

Allt blir plötsligt pannkaka, och allt suger.

RSS 2.0