Kärlek
Jag kan träffa killar som tycker att jag ser bra ut, och visst jag blir väl smickrad, men samtidigt blir jag förolämpad också. För jag uppskattar mer om någon tycker om Mig. Amelie liksom.
Det är ganska orelevant hur mitt skal ser ut. Jag försöker se bra ut för min egen skull, inte för någon annan.
Jag vill hellre vara smart, intressant sådana saker som jag helt enkelt värdesätter mer.
Visst jag bryr mig ju om hur jag ser ut. Så himla ytlig är jag. Det är så sorgligt. Fruktansvärt patetiskt. Och jag söker bekräftelse, vill att någon ska tycka om mig också.
För jag vill så gärna bli älskad. Vill så gärna tro att jag är värd det, att jag har förtjänat att bli älskad.
Det är vad jag vill tro, även om jag på samma gång egentligen bara vill bli uppskattad för mitt inre. För min personlighet.
Om någon tycker att jag är smart blir jag väldigt glad, även om jag inte alltid tror på det. Så går komplimangen till mitt självförtroende. Och för ett tag känner jag mig mer värd.
Jag måste hitta kärlek 2009. Det låter säkert desperat, men samtidigt så behöver jag det. Jag behöver kärlek, känna mig älskad. Och jag behöver visa kärlek.
Det känns sorgset.
Men det är sanningen.
Jag behöver bli rörd. Bara att någon håller mig hårt för att denne tycker så mycket om mig. Jag är bra på att trycka folk ifrån mig. Fast jag vet att kärleken är just det jag behöver.
Någonting ovillkorligt.
Det är ganska orelevant hur mitt skal ser ut. Jag försöker se bra ut för min egen skull, inte för någon annan.
Jag vill hellre vara smart, intressant sådana saker som jag helt enkelt värdesätter mer.
Visst jag bryr mig ju om hur jag ser ut. Så himla ytlig är jag. Det är så sorgligt. Fruktansvärt patetiskt. Och jag söker bekräftelse, vill att någon ska tycka om mig också.
För jag vill så gärna bli älskad. Vill så gärna tro att jag är värd det, att jag har förtjänat att bli älskad.
Det är vad jag vill tro, även om jag på samma gång egentligen bara vill bli uppskattad för mitt inre. För min personlighet.
Om någon tycker att jag är smart blir jag väldigt glad, även om jag inte alltid tror på det. Så går komplimangen till mitt självförtroende. Och för ett tag känner jag mig mer värd.
Jag måste hitta kärlek 2009. Det låter säkert desperat, men samtidigt så behöver jag det. Jag behöver kärlek, känna mig älskad. Och jag behöver visa kärlek.
Det känns sorgset.
Men det är sanningen.
Jag behöver bli rörd. Bara att någon håller mig hårt för att denne tycker så mycket om mig. Jag är bra på att trycka folk ifrån mig. Fast jag vet att kärleken är just det jag behöver.
Någonting ovillkorligt.
Kommentarer
Postat av: Louise
åh, jag förstår verkligen vad du menar. Jag blir arg när någon visar intresse för ens yttre, vafan har denne för rätt att döma mig? Det känns också som att komplimanger för ens yttre ger en en massa förväntningar att leva upp till. För det värsta vore ju om någon upptäckte ens inre och blev äcklad. Och såg hur jag verkligen inte är den som de tror att jag är. Som de hoppades att jag skulle vara.
Du är så fruktansvärt in i helvete värd att bli älskad. Jag vet att du kommer bli älskad. Jag kan inte komma på en enda anledningen till varför du, fina, fantastiska, unika DU inte skulle bli det.
Du är i varje fall redan älskad av mig.
Trackback
