Amelie Poulain
Första gången jag såg filmen om Amelie, såg jag den bara för hon hette samma sak som mig. Nu flera år senare har jag sett den igen, och för det första insett hur fantastisk den är. Det jag också har insett är att det finns fler likheter, förutom det där att vi delar namn. Hon jämförs med en flicka i en målning, flickan ser inte ut att höra ihop med resten, lite isolerad som att hon är någon annanstans men ändå inte.
Jag kanske är sådan, en person som är där fast ändå inte riktigt. Någon gång kanske jag blir en närvarande person, eller så blir jag inte det. Det kanske egentligen är så att alla känner såhär, men ingen säger det. Folk kanske är rädda för att uttala att man känner sig ensam ibland även när det är folk omkring, för om man säger orden så kanske de får en mening.
Kommentarer
Postat av: m
den här filmen är underbar eftersom den tar upp alla enkla ting som folk inte säger. av någon anledning.
Trackback
