a
Jag är alltid rädd. Rädd för den jag har varit. Den jag är. Den jag kan bli.
Jag är rädd för att göra fel. Rädd för att inte räcka till.
Jag orkar inte längre vara stark. Jag vill inte vara modig.
När ska någon ta mig i sin famn så att jag kan få känna mig trygg? När ska någon ta hand om mig?
När ska någon se mig? Vad behöver jag göra för att just du ska se mig?
Hur länge ska jag behöva känna såhär? Hur lång tid tar innan någon märker att jag skriker i min ensamhet?
Vad ska en sådan som jag göra, när jag är för stolt för att be om hjälp?
När jag är rädd för att verka dum bara jag räcker upp handen i ett klassrum.
Det är okej att vara rädd, det är okej att vara ledsen, att känna att man inte räcker till. Men vad gör jag när det styr mitt liv?
När jag inte vågar andas för att jag kanske gör fel. Samtidigt som jag ser alla fel jag gör, svart på vitt, på samma sätt ser jag alla mina brister. Jag vet att det finns så mycket mer jag borde göra, som jag faktiskt kan göra.
Jag är rädd för att göra fel. Rädd för att inte räcka till.
Jag orkar inte längre vara stark. Jag vill inte vara modig.
När ska någon ta mig i sin famn så att jag kan få känna mig trygg? När ska någon ta hand om mig?
När ska någon se mig? Vad behöver jag göra för att just du ska se mig?
Hur länge ska jag behöva känna såhär? Hur lång tid tar innan någon märker att jag skriker i min ensamhet?
Vad ska en sådan som jag göra, när jag är för stolt för att be om hjälp?
När jag är rädd för att verka dum bara jag räcker upp handen i ett klassrum.
Det är okej att vara rädd, det är okej att vara ledsen, att känna att man inte räcker till. Men vad gör jag när det styr mitt liv?
När jag inte vågar andas för att jag kanske gör fel. Samtidigt som jag ser alla fel jag gör, svart på vitt, på samma sätt ser jag alla mina brister. Jag vet att det finns så mycket mer jag borde göra, som jag faktiskt kan göra.
Kommentarer
Trackback
