uglybear

Jag försökte säga förlåt.

Jag ville bara bli älskad.

Men vad ska jag göra när pappa inte vill höra förlåt?

När pappa är så arg så att det inte spelar någon roll.

När jag inte längre någonting är värd för honom.

Förlåt? Varför vill du inte höra mitt ord? Jag sa att jag visste att jag gjort fel.

Men det är okej. Det är okej att du inte vill ha något med mig att göra. Jag tänker vara mig, jag ska tänka efter så att jag inte sårar någon. Men jag kommer vara Amelie. För det är den enda jag kan vara!

Du hånade mig när jag försökte säga vad jag kände.

Du kastade alla bilder på mig.

Det är okej, det är ditt val. Det är inte jag som behöver leva med det.

Hade inte du sagt farväl, så hade jag gjort det. Så vi tänker väl kanske lika på något sätt.

Jag hoppas att någon, någon gång säger till dig vilken idiot du beteer dig som. För oavsett vad jag säger, eller om mamma skulle säga något, så skulle du inte lyssna.

Du kanske kommer ångra dig senare, vi får se om det händer. Vi får se hur jag kommer reagera då, om jag blir chockad då som jag blev nu.

En förälder ska väl alltid älska sitt barn oavsett vad?

Så vad kan jag ha gjort som var så fel? Inget.

Jag måste bara säga det tillräckligt många gånger så att jag också tror på det. Sen blir allting bra, eller?

tuuut... tuuut... - Hallå.
- Hej, det är Amelie.
- Hej
- Hur är det med dig?
- Bra, själv?
- Jorå det är bra, jag tänkte fråga om vi ska träffas.
- Varför?
- Ähm.. Det var ju ett tag sen, så vi kanske borde träffas... Prata kanske?
- Jag känner inget behov av det...
       ..............


Jag kanske gjorde fel, som jag inte är jättestolt över. Men dina beslut kan du få ångra för resten av livet. Det är inte jag som behöver leva med dina beslut. Jag tycker synd om dig.

Jag älskar mig själv, om jag säger det tillräckligt många gånger så kanske tomrummet äntligen försvinner.