uglybear

I taket glittrar tomhetens kristaller. Värmens tassar krafsar på min dörr. En efter en slocknar lamporna i kristallerna. Den ledsna spegeln reflekterar bara en tom och dyster bild, en karikatyr av en person jag en gång kände. Blommornas färger bleknar och blommorna vissnar utan att helt dö, och utan att kunna återuppstå.

Träfigurer med tomma ansikten, men med ihopslingrade kroppar, som krampaktigt håller fast vid varandra.

Gosedjuren med deras tomma ögon och mjuka tygkroppar är det som ger trygghet. Min säng är min ark, mitt skydd mot syndernas flod. Gosedjuren är det jag har med mig, förutom värmen och ljuset i en skepnad av en katt.